Ljusnanharren är inte olik andra harrar, den gillar nattsländor, det är den som är sundast att imitera,
både
vått och torrt. Det är emellertid aldrig fel att knyta
en
" specialare" på tafsen, och gärna då på ett
hemligt ställe!
Foto: Mikael Hansson.
HARRNATT I LJUSNAN
Klockan är halv åtta på kvällen och jag har hela
dagen väntat på att få packa min bil för en natts fiske
i Ljusnan.
Jag och min svåger är framme vid älven strax efter åtta
och när vi kommit ner till älven står min gamle fiskekompis
Micke Fransson där, utvadad i älven och kastar med plastkula
och fluga. Naturligtvis får han "som vanligt" väldigt
lite fisk, och jag är tvungen att förbarma mig över honom
och vadar ut med en lila lumme så att han får känna på någon
harr denna vackra kväll.
Harren är inte riktigt på hugget från början så det blir
en hel del kaffe och piprökande tillsammans med min svåger
Christer.
Klockan elva börjar det lägga sig en riktigt tjock dimma över älven
och måsarna
börjar fara fram och tillbaka som jaktplan över vattenytan. Kläckningen har
kommit igång! Det tar inte lång stund förrän hela älven kokar av harrvak. Både
Christer och jag har nu hugg i varje kast, men tyvärr är det än så länge bara
små harr mellan 20-30 cm som vill bita fast. Jag går igenom min flugask för
att få lite omväxling för harren och, vilket jag borde förstått, är en knottimitation
rätt så gångbar. Knotten har varit enormt plågsam under kvällen. Det är längesen
jag var med på så mycket knott. Bra för fisken, sämre för fiskaren.
Allt eftersom natten går blir harren större och större, och
när vi avslutar
kvällens fiske strax före kl. 2, har vi några fina harrar med oss hem. Kvällens
fluga var förresten inte nattslända eller knott. Det var en av mina specialflugor
med jungle- cock vingar. Vart jag fiskade?
En "storfiskare" avslöjar väl inte sina favoritställen:-) ?
Micke Färlin
Tillbaka till
artiklar »
|
