|
|
|
STOCKSBO KVARN, MIN BARNDOMS FISKESTÄLLE.....
|
Kvarnforsen. Vild och brusande. Vårfloden har nått sin
kulmen. |
Äkta stocksboöring. Årets
första. |
13
maj 2005. Vårfloden rasar som värst. Pappa
fyller 60 år
och kalaset pågår för fullt i huset, men
jag kan inte hålla mig. Jag smiter ut och gör ett kast
i höljan
bakom kvarnen. Slipsen fladdrar
i vinden
och jag lägger flugan i slutet av höljan. Där står det alltid
en öring
parkerad. Jodå, det hugger direkt! |
Alldeles för grann för att
ta livet av...
|
Det
är en stridbar öring. En äkta stocksboöring.
Gul och grann med stora prickar. Efter en kort men stridbar
kamp lyfter jag fisken med ena handen och
lossar flugan. Med kameran i
den andra handen foto-
graferar
jag. Min familj brukar tro på mig när jag säger att jag fått
fisk, men för säkerhets skull så......
|
Bye-bye, simma iväg och väx på dig lite till... |
Normalt
ska man inte hålla en fisk på detta sätt om
man ska återut-sätt den,
men det går inte på annat sätt.
När jag fiskar hemma i ån så sätter jag alltid tillbaka dom
"riktiga" öringarna. De öringar som fiskevårdsföreningen
sätter ut brukar få hamna i stekpannan, de är ju ända lite
konstgjord
andning för oss fiskare, så dom brukar bli ett gott bidrag
till familjen.
|
Stocksboån är
en fin och mycket näringsrik liten å,
men det gäller att inte ta upp för mycket fisk.
Det är
lätt att fiska upp för mycket ur ett sådant
här litet vatten!
Vad
skönt att få stilla sin fiskehunger, men nu väntar maten
inne i huset.
Pappa! Kolla här i kameran... Grattis, den
här får du av mig... Fin öring va?
Text & foto Micke Färlin
Tillbaka till artiklar »
|
|
